Pojken som ropade ”Varg!”

Det var en gång i en liten by en ung herde, en pojke som tog hand om byns får. Varje dag ledde han dem till en äng i närheten där de kunde beta medan han höll vakt från en kulle.

Pojken kände sig ofta uttråkad och ensam eftersom han inte hade några andra barn att leka med. En dag kom han på ett bus för att roa sig själv. Han sprang till byn och ropade högt: "Varg! Varg! Det är en varg som attackerar fåren!"

Byborna hörde pojkens högljudda rop, lämnade sina sysslor och skyndade sig för att hjälpa honom. Men när de kom fram till ängen såg de ingen varg, och fåren var oskadda. Pojken skrattade och sa att han bara hade hittat på alltihop. Byborna blev arga och skällde på honom för att han oroat dem i onödan.

Några dagar senare gjorde pojken samma bus igen. Han sprang till byn och skrek: "Varg! Varg! Det är en varg som attackerar fåren!" Byborna kom för att hjälpa till igen, men insåg att det inte fanns någon varg. De blev ännu argare den här gången och sa till pojken att inte ljuga om vargen igen.

En dag medan han vaktade fåren kom en riktig varg ut ur skogen och började närma sig fåren. Pojken blev väldigt rädd och skrek: "Varg! Varg! Den här gången är det verkligen en varg som attackerar fåren!"

Men byborna kom inte skyndande för att hjälpa honom. De trodde att pojken ljög igen eftersom han hade lurat dem tidigare. Vargen attackerade fåren, skadade många och jagade iväg resten.

Pojken kände sig mycket ledsen och förstod att hans lögner hade lett till att byn förlorat sina får.