Elefanten och hunden

Det var en gång ett stort kungarike där det fanns en kung som älskade djur. Hans favoritdjur var en väldig elefant. Kungen byggde ett stort hus åt elefanten och valde en skötare för att se till att elefanten alltid var mätt och glad.

En solig dag vandrade en liten hund in i elefantens hus. Elefanten, som stod och vilade, såg hunden äta av hans mat. Elefanten brydde sig inte och delade sin mat med hunden. Snart blev elefanten och hunden nära vänner. Hunden bestämde sig för att stanna i elefantens hus, och skötaren lät honom göra det, glad över att se hunden bli friskare.

En dag var det en bonde som såg hunden och ville ta med den hem. Han erbjöd skötaren lite pengar för den. Trots att skötaren inte borde göra det, tog han pengarna och lät bonden ta hunden.

Efter att hunden hade gått, kände sig elefanten mycket ensam och ledsen. Han saknade sin lilla vän så mycket att han slutade äta och dricka, vilket gjorde honom svag. När kungen fick reda på det, gick han för att se efter vad som var fel.

Skötaren var rädd för att berätta sanningen för kungen, så han låtsades att han inte visste varför elefanten var olycklig. Kungen skickade sin läkare för att undersöka elefanten, men läkaren kunde inte förstå varför elefanten var så ledsen. Då frågade kungens tjänare folk om den försvunna hunden.

Kungen ville hjälpa till. Han meddelade att den som kunde få tillbaka hunden skulle få en stor belöning. Bonden som hade hunden hörde detta och tog tillbaka hunden till kungen. Han berättade för kungen hur han hade fått hunden från skötaren.

Skötaren bad om ursäkt för sitt misstag. Kungen blev glad att se hunden och elefanten tillsammans igen. Han bestämde att hunden alltid skulle vara tillsammans med elefanten. Han såg till att skötaren gav bonden tillbaka hans pengar och att han tog väl hand om både hunden och elefanten.

Elefanten och hans hundvän blev mycket glada. De åt en festmåltid och levde lyckliga tillsammans i sitt stora hus.